"Hej, jag skulle vilja anmäla..."

Om ni hör ett skrik eka i natten senare så är det jag som vaknat ur min Takidainducerade mardröm orsakad av att grannen spelat You Learn (Som dessutom är så jävla tråkig) ASHÖGT på repeat senaste två timmarna, endast avbrutet av vinnarlåten från Idol. Kan man anmäla för trakasserier? Eller är räkskal i brevlådan när de är på semester en mer adekvat hämnd i ett sånt här fall? Neg på den förresten. Vi har postfack nere i porten vilket alltså betyder att det skulle bita mig i arslet efter ett par dagar. Hämnden alltså inte räkskalen. Det hade ju varit orsak till en annan mardröm annars. Eller skräckfilm. "The revenge of the räkskal" featuring Nick Nolte i sin bästa Hollywoodfrisyr... Får fundera på det här. Tydligt det.

Matsuccé

Bebis åt majspotatispuré. Klar succé.
Bebis åt potatispalsternackapuré. Klar succé.
Bebis åt gröt. Klar succé.
Bebis åt bananäpplepuré. Klar succé.

Slutsats: Bebis gillar "fast" föda.YEY!!! Oh the ljus in the amningstunnel!

Mamman smakade på bananäpplepurén. Näst intill kräktes i vasken. SKA det smaka gammal brun äckelbanan?

Men vad mer oroande är, snart kommer tiden då man måste se glad ut när bebis äter mat som luktar så satans illa när man värmer det att man överväger att flytta eftersom det tar 3 dagar att vädra ut skiten. Och ändå äter barnet som om det inte sett mat förr? Märkligt detta. Kan vara att referensramarna läcker som ett såll fortfarande...

Jag minns en gång när treåringen ätit nån fiskhistoria och vi var ute på promenad senare på dagen (kan ha varit dagen efter men ni är ju överseende människor) och jag länge funderade på varför det luktade så illa överallt. Jojo. Det var jag. Det hade satt sig i håret. Kläderna. Jackan. ÄCK!!!!

Jävla skumtomte

Härmed lovar jag att aldrig mer äta en skumtomte i hela mitt liv. Man kan tycka att jag borde lära mig av mina misstag. Det kan man. Men nej...

Jag VET att jag mår illa av skumtomtar. Jag VET att jag heller inte klarar att äta 2 st utan drar i mig 10-15 på raken och sen mår jag skitilla.

Mannen här hemma vet också detta. Han lyssnade således på mitt gnäll om skumtomtarna i skåpet en stund och till slut gick han och hämtade 2. Jag åt dessa och fortsatte gnälla. Han hämtade hela påsen. Antagligen för att få tyst på mig. Man kan tycka att det är taskigt att ge mig hela påsen när han vet hur jag mår sen men i jämförelse med att behöva lyssna på mitt gnäll så tyckte han säkert, att eftersom jag tveklöst skulle överleva trots illamåendet, så fick det vara värt det. Jag inser ju att jag beter mig som 5 och inte 35.

Så. Vad tror ni? Kommer jag skriva detta vid samma tid nästa år eller kommer jag ha lärt mig?

Observationer

Ok då ska vi se. Detta är mina observationer idag så här långt...

Bebis gillar Adele när Adele sjunger men inte när mamma gör det. Då gråter bebis. Känner mig lite kränkt där faktiskt.

Bebis gillar när mamma hissar upp bebis på raka armar och piper/skriker "TOMTE" när bebis kommer upp i höjd med hyllan ovanför soffan. Jo alltså det sitter en tomte där. Annars hade det varit ett jävla ologiskt beteende faktiskt...

Bebis tycker fortfarande Grodan Karl-Oskar rockar fett.

Byggjobbarna som stod uppe på sin hembyggda takterass på barackerna och tittade in genom vårt vardagsrumsfönster såg ut att uppskatta min dans med bebis i famnen tidigare idag. Jeez... Hur ska jag nu kunna hämta treåringen på dagis? Vågar ju inte gå ut. JO jag hade kläder på mig. Skärp er. Naken i fönstret? Really? Nä inte ens jag...

Och ja granen barrar fortfarande som om det inte fanns en morgondag. Rör man den får man GRÄVA fram den uppstoppade grisen som står under. (NEJ den är inte riktig. Mjukisgris. Vad är det med er idag?) Påminner om lavinolycka hela grejen...

Blufftrendig

Jag har beställt en iPhone 4s. Ska JAG ha en iPhone liksom!? Bara häftiga, trendiga människor som har såna ju. Blev så nervös att jag höll för ögonen när jag klickade på "skicka beställning". Hoppas ingen avslöjar mig som blufftrendig nu bara. Man vill inte gärna att folk ska avslöja sånt. Nej det vill man INTE. Tänk om nån säger att man inte får ha såna fina saker när man har en bebiskräkfläck på ena axeln eller sjunger Grodan Karl-Oskar för sina barn 30 gånger om dagen. Men det skulle väl ingen säga? Eller? Snälla? Vill ju vara häftig och trendig och med i det coola gänget ju! Jag är alldeles till mig här. Gud så spännande det är! Åh åh åh, nu måste jag VÄNTA i flera dagar också och så kommer den säkert inte hinna fram tills på fredag och så måste jag vänta tills efter jul med att vara cool. Skit också. Jag får sjunga grodsången så går tiden lite fortare. Åh så tar vi i...

"Jag heter Karl-Oskar, i kärret jag bor, jag har inga strumpor, jag har inga skor.
Jag hoppar en tre fyra meter i sträck, för jag är en groda så käck, quäck quäck."

Till Helena

NU fattar jag!! Han har inte slagit in Serpo. Han har slagit in SIN EGEN telefon och lagt under granen och så har han trådlöst head set och så ringer det och så säger han till Serpo att han ligger under granen. Fattar fortfarande inte varför han absolut måste leta upp telefonen om han nu ändå hör vad han säger i head setet men det kommer jag säkert på nån gång i natt när jag funderar över viktiga saker istället för att sova.

Jag vet att du är stolt över mig hjärtat. Och tänk, du har fått ett blogginlägg tillägnat bara bara dig! PUSS bästaste!

Och för er andra, läs detta så fattar ni varför detta är så viktigt: http://krigofred.blogspot.com/2011/12/fraga_18.html

Nämen är det fotboll igen! Men gud vad kul...

Ni vet när mannen kollar på fotboll på TV och man sitter bredvid och inte tycker det är fullt lika spännande som han? Man har en uppsjö av dumma frågor som man vill ställa bara för att jävlas? Man kan ta det ett steg till. Jo det är sant! Man kan sitta bredvid i soffan när han kollar på fotboll INSPELAT PÅ DVD!! Herregud... Räckte det inte att vi hade tråkigt EN gång? Nä. Det är tydligt att så inte är fallet.

Sen har vi också scenariot när barnen vill se på TV och mannen SPRINGER, med lätt chockad bebis under armen, in i största dotterns rum som ligger längst från TVn, samtidigt som han med desperat röst ropar "Nej! Vänta! Mamma sätter på TVn." eftersom digitalboxen gör att det är matchen som visas vilken kanal på TVn man än sätter på.

Sen vågar han inte gå ut på nätet på hela kvällen heller eftersom han kan snubbla över resultatlistan. Ni inser logistiken som omgärdar denna sport va. Han får nästan andningssvårigheter om jag närmar mig fjärrkontrollen utan att säga till först. Han måste ju hinna fly rummet.

Granbarr

Granen barrar som om världen skulle gå under imorrn. Och den alltså inte skulle kunna barra mer sen alltså. Ni fattade det ja... Ok. Och dessutom har jag barr i sängen. Dom kan alltså förflytta sig på egen hand också dom små jävlarna.

Recept på illamående

Köp en påse Daim Rocks.
Var hemma en kväll utan man men med barnen.
Lägg barnen.
Sätt dig i soffan.
Öppna påsen.
Börja äta.
Sluta först när påsen är slut eftersom det är SÅ JÄVLA GOTT.(NÄSTAN så det var värt det faktiskt.)
Må sen så illa att du kallsvettas.
Vakna sen på natten och kallsvettas lite till av sockerchocken.
Ha jävelont i magen på morgonen.
Byt lakan eftersom du svettats så förbannat.
Ångra dig djupt att du åt socker för sent på kvällen.
Bryt ihop och gå vidare.

Alltså egentligen går det nog bra med vilket godis som helst bara du äter tillräckligt mycket. Jag vill inte vara sådär bestämmande och jobbig så gör som du vill. Men skyll inte på mig sen om du inte fick till det rätta illamåendet för att du käkade bilar istället för Daim Rocks. Man ska inte meddla för mycket med recept. Det sa hemkunskapsfröken. Hon sa inte meddla iofs. Det var hon för tråkig för. Har man hemkunskap fortfarande? Jag menar det var ju ett viktigt ämne. Var lärde man sig annars att ha matkrig bakom frökens rygg och att lägga salt i den andra gruppens sockerkaka. Och MASKINSKRIVNING! Oh the horror. Den läraren måste haft en karma som en dyngbagge för att åka på att undervisa i det. Vad undervisar den kvinnan i idag kan man undra. Känns ju som om det är ett rätt utdött område idag. Jaha ja då har vi kommit ifrån ämnet igen. Känner ni också att det händer oftare och oftare?

Lurre

Det här är bästaste Cissi. Och min lilla Linn aka Bebis. Vi var på jobbet idag och åt jullunch. Jag och Linn alltså. Cissi var redan där. Och hon åt ju också. För det var ju på jobbet det var lunch. (VARFÖR gör jag alltid så här...) Jag är fortfarande mätt och lite lätt illamående. Tur att det bara är jul en gång om året.

När man har ninjamoves på g

Treåringen somnade kl 19. Bebis somnade 19.15. Det enda som hänt hittills är att treåringen nu kom upp och ville sova i vår säng. Done. Är detta möjligt? Att vi lyckades få båda att somna för natten så dags och det kommer bli en bra natt? SJÄLVKLART inte. Nä det kommer komma och bita oss i arslet. Mark my words. För såna här saker händer inte.

Jag lovar att redan på neandertalarnas tid så satt mammor och pappor i grottorna runt elden och var rädda för att så mycket som tänka för högt för att inte väcka sin lilla skinnklädda telning som sov i halmhögen till vänster om mammuten som pappa spjutat ihjäl innan lunch samma dag. (Alltså det kan fan inte luktat lavendelpåse och talbarr i grottorna på den tiden. Till skillnad mot neandertalgrottorna numera tänker ni? Nä men hörrni...) Det här kan verkligen gå åt helvete på så många sätt att jag inte vet var jag ska börja ens.

Jag är som en ninja när jag tar mig ut ur sovrummet när barnen somnat. Jag lovar er. INGEN har smugit som jag. Och jag är verkligen inte ninjasmidig i andra fall. Nej då påminner jag mer om en mammut. Om man tar bort spjutet ur sidan och det faktum att jag fortfarande lever. Men ni ser bilden antar jag...

Magi

Vi har en magisk tomteluva. Varje gång man sätter den på en bebis börjar bebisen gråta. Jag åberopar empiri i detta. Känns på nåt sått som om det inte är den sortens magi man eftersträvar här i livet dock. Mer såna saker som att boobsen plötsligt sitter 1 dm högre upp. Och arslet. Och att magen som genom ett trollslag liksom drar ihop sig och blir platt och vältränad. Kanske ska tränga på mig luvan. Börjar jag inte gråta så är ju oddsen rätt bra för att det andra händer? Väl? Inte?

Gran

Vi har en gran. Jag är 168 cm lång. Granen är kortare.

Hur man vet att det är december

Självklart har ni många ggr undrat hur man vet att det är december. Jag menar man vill inte ta fel på månad och tvinga ut mannen att köpa gran i oktober för att sedan ha ett granskelett med färggranna kulor i på julafton och barnen gråter och svärmor tycker att hennes son gift sig med en usel ursäkt till kvinna. Hur som helst det var inte den ångesten vi skulle avhandla nu...

Man vet att det är december när man toksvettas på stan eftersom det påbjuds att man ska ge varann fyndiga och trevliga julklappar vare sig man varit snäll eller inte. Har man dessutom med sig bebis i vagn och treåring i handen så får man 10 extra poäng.

Man vet att det är december när man kvällen den 12e står hemma i hallen och undrar var treåringens vita strumpbyxor tagit vägen och nästan gråter över det faktum att heeeela Lucia kommer vara förstörd om man inte hittar dem och barnet i fråga kommer minnas detta i all evig framtid och dessutom sälja ut en till sin framtida terapeut som anledningen till ångesten som av nån anledning sätter in som på beställning varje gång hon ser vita strumpbyxor trots att barnet vid det laget är 37 år gammalt. Pavlov och hans jyckar hade varit gröna av avund över den betingningen. Det hela slutar med att mannen klappar en lite försiktigt på axeln, tar bilnycklarna och säger "jag åker och köper ett par nya, lugna ner dig". Jävla tur att jag har en sån man. Sen för att liksom ro hela kallsvetten i hamn (jorå man svettas tillräckligt för att man ska kunna ro) så stressar man också upp sig över hur man ska märka ett luciaband. För omärkta saker kommer bort. I värsta fall till och med när barnet har det på sig.

Man vet att det är december när man redan den 12e har ångest över allt man förmodligen glömt att köpa och göra och laga, det blåser ökenvindar och såna där gräsbollar de alltid slänger in ett gäng av i gamla västernfilmer ihop med kuslig musik och nån gammal cowboy som ser ut som en pundare och taskiga kulisser och... nej nu kom vi ifrån ämnet. Det är på kontot dessa vindar blåser hur som helst.

Förmodligen vet man att det är december av en väldig massa fler skäl men det kan jag inte redogöra för nu för det kommer i så fall inkräkta på min sitta-i-ett-hörn-och-gunga-katatoniskt-och-mumla-osammanhängande-tid. Och det har jag verkligen inte råd med. Kan ju sluta med att jag tar mig till julafton utan ett sammanbrott och det vore okaraktärisktiskt av mig. Det vill man inte vara. Okaraktärsistisk alltså. Nä.

Och pepparkakorna blev mjuka och lussebullarna är slut. Skit. Nu ere fan jul igen.

Ifrågasatt intelligens

Jag tycker jag vanligtvis är en ganska intelligent och samlad kvinna. Men när jag kl 3 på natten står och vaggar min tremånaders bebis som vägrar somna om och faktiskt tycker att det är en bra idé att försöka RESONERA med henne om tiden på dygnet och vikten av att sova på nätterna så måste jag erkänna att jag ifrågasätter mig själv. Bara en aning men ändå. Behöver jag berätta att hon inte alls var på samma linje som jag? Och att hon vann? Och att när hon ler mot mig med hela ansiktet så gör det inte ett dugg att klockan är 3 på natten för gud så söt hon är!

Tvångstankar

Jag kommer utan tvekan nån dag snart glömma att stänga BHn och dra ner tröjan efter att ha ammat offentligt. Det kommer inte hända hemma för det hade varit mer ok och då händer inte sånt. Oron är enorm. Mardrömmar here I come!

Läckage

Ni vet när man ställer sig upp med full kraft och drar huvet i undersidan av den öppna badrumsskåpsdörren? Då får man sen plocka bort en 1x1 cm stor bit skalp med hår på. Och sen äcklar sig såret så det hår som vänligt nog fortfarande befinner sig PÅ huvet och inte nerslängt i toaletten ihop med huvudbiten blir alldeles geggigt. Nu oroar jag mig lite för vad som kommer läcka ut från hjärnan. Man vill ju inte gärna att viktiga saker rinner ut. Nä det vore verkligen inte bra.

Inte bara mamma!

Jag har ätit tapas. Med bästa Carro! Det trodde ni inte va. Att jag skulle gå ut, utan barn, en alldeles vanlig onsdagskväll och liksom bara vara jag och inte amma på flera timmar och äta goda saker som man inte lagar hemma. YEY!! PEPP på den vill jag lova!! Och barnen överlevde och sover och mannen överlevde och är vaken och tro det eller ej, bli inte chockade nu lova det, det är FOTBOLL på TV. Börjar bli uppriktigt orolig för att TVn fastnat i fotbollsmode. Men det gör inget i så fall. FÖR JAG HAR VARIT UTE PÅ KVÄLLSTID!! ENSAM!! Eller nä inte ensamensam då men ni hajjar. Asså det är ju bara så bra va...

Att pimpa fiskpinnar och långkoksångest

Ni vet när man inte kommer på nåt som helst att äta till middag och står i affären och svettas över detta faktum och dessutom inbillar sig att alla utom man själv har bakat bröd, gjort egen sylt och långkok hela dagen sen när mannen kommer hem utsvulten till middagen och det slutar med att man köper fiskpinnar och sen tar gördetsjälvkassan eftersom man inte vill att hon i kassan ska se att man köpte just fiskpinnar OCH dessutom en chokladbit eftersom bristenpålångkoktraumat knäckte en så pass att man behöver socker och det snabbt.

Som om hon i kassan bryr sig ett dugg om vad jag handlar när hon i själva verket med största sannolikhet sitter och funderar på vad hon ska fixa till middag när hon kommer hem eller så funderar hon ut hur hon ska jaga alla gnälliga kunder med skärbrännare. Ni får välja scenario själva där. Jag litar på er.

Det är då man tänder ljus och lägger fram servetter för att liksom kamouflera bristen på fantasi och husmorsegenskaper och lovar sig själv att IMORRN då ska jag minsann laga nåt riktigt innan treåringen faktiskt tror att fisk är fyrkantig och panerad. (Det kan också bli följden av att man som avledningsmanöver just har stått med en fryst fiskpinne i varje hand och gjort fisk och vattenljud inför nämnda treåring.) 

Löfte

Jag lovar... Får jag tag på den jäveln som ansåg det lämpligt att använda slagborr gång på gång och sen hamra i väggen efter kl 20 ikväll... Det kommer vara lite taskig stämning mellan oss efter det mötet kan jag lova. Men vi söver väl om bebis igen då. Tog ju bara en halvtimme första gången. Och 20 minuter andra.

Reflektion

Ge mig några månader till så kan jag rulla upp boobsen i BHn. Amning ger inte det där naturliga lyftet...

Terrorbalans

Det är fotboll på TV. Asså det händer ju typ aldrig. (Tillhör ju den ironiska generationen, måste göra den rättvisa) Fulham-Liverpool. Tydligen en asbra match om du frågan hälften. Han ser koncentrerad ut. Sammanbiten skulle man kunna säga. Och det förstår man ju. Han kan ju missa nåt viktigt som att nån byter håll eller att bollen rullar åt vänster istället för åt höger. Eller så. Och det vill jag ju inte att han ska missa. Sånt kommer av nån anledning att bita MIG i arslet nämligen. Har efter 6 år fortfarande inte fattat hur Liverpools förluster är mitt fel men det finns säkert nån bra förklaring.

När klockan slog 21 så sa jag "Men då går jag väl och lägger mig då. Jag hatar fotboll." och fick svaret "Varför då? Jag sitter ju i soffan och ser crap som du kollar på." JAHA?? Är väl inte MITT fel. Är det en lag som säger att när man gift sig då fan ska man ha tråkigt exakt lika många minuter om dagen annars blir det skilsmässa?. Jag har då inte tvingat honom att kolla på alla matlagningsprogram som nånsin spelats in. Eller dokumentärer om förlossningar. Terrorbalans people. Det är när jag nu sitter kvar i soffan och får sura blickar när jag vill att han ska engagera sig i mitt Hemnetsurfande i 30 sekunder. Ett surfande jag ägnar mig åt för att jag har SÅ JÄVLA TRÅKIGT!! För flytta, det ska vi inte...

Dagens pyssel

Får jag presentera Pepparkakshuset! Nej vi har inte bakat själva pepparkakan. Men vi har dekorerat!

YEY YEY!! *pompoms*

YEY för saker man hittar "ickeoriginal" som är BÄTTRE än originalet. Sen jag bytte partytoppen mot amningstoppen så spenderar jag stora pengar på over priced påsar till blöjhinken. Här hittar man ickeoriginalpåsar som funkar ypperligt och som alltså är BÄTTRE än dem svindyrare "äkta". Tack Helena för att du försökskaninade där!

Också YEY för julklappsshopping på nätet! Nästan en dubbelYEY på den faktiskt. Klicka hem saker och sen hämta allt på en gång på posten. UNDERBART! För det är fan ingen walk in the park att julklappsshoppa i butiker med barnvagn. Svettningar, fastna i grejer, riva ner grejer, folk blir irriterade på en för att man är i vägen, bebis vrålar... Dessa saker händer mycket mer sällan hemma i soffan.

Pompoms och hejaklack och fjortishejaramsor på detta!!

Jag har tappat edgen!

Jag har helt klart tappat min storstadsedge. Born and raised i Stockholm. Lärde mig köra bil i Göteborg vilket är komplett livsfarligt. Det är spårvagnar ÖVERALLT!! Sen tillbaka till Stockholm för att spendera en halv livstid på fyrfilig Essingeled. Jag levde liksom upp av att det var för trångt och att man inte kan tugga tuggummi samtidigt som man kör för då tappar man koncentrationen och hamnar i filen bredvid. Jag kunde föra vilken intrikat diskussion som helst samtidigt som jag körde i mittfil omgiven av långtradare och lantisar. Jag var som en ångvält genom city. Den som kom i min väg fick skylla sig själv. Shopping var inte värre än att sitta i soffan.

Men nu? Jag svettas lite på Essingeleden och ber samtliga i bilen hålla käft för jag måste koncentrera mig. Jag blir totalstressad inne i stan och ber om ursäkt till höger och vänster för att jag är i vägen. Hur kommer detta sluta? Kommer jag bli en galen kattant som inte går ut alls och som skriker på grannbarnen? Som tvingar hemtjänsten att ställa matkassar utanför dörren för att jag inte vill träffa människor?

HJÄLP!!

Matlagningstips

Detta MÅSTE ni laga. Jag bestämmer här i bloggen och jag säger det.

Vi fick det hos min svärfar för ett par år sen och har lagat det väldans många gånger sen dess men all ära går till bonussvärmor MARGIT!! (Ja och ICAKuriren också kanske jag ska säga) Den kvinnan vet att skilja ut de fantastiska recepten! Man får bara god mat där. Men det här receptet är liksom snäppet bättre än allt annat. Vi har i färska champinjoner också. Stek dem med löken. Och så antar jag att det skulle gå utmärkt med kyckling istället för fläskfilé men det har jag aldrig testat.

Här kommer länken: http://www.icakuriren.se/mat-dryck/recept/fl%C3%A4skfilegryta-med-purjo-och-mango-chutney/

Ja men då så. Jag har tydligen min husmoderliga dag idag. Detta blev mer lyckat än muffinsfiaskot dock... Mycket nöjd.

Ska det vara så här?

Man bakar chokladmuffins med treåringen. Muffins blir bra. Man känner sig som en duktig husmor. Man tänker "hur vore det med lite glasyr på muffinsarna?" för att öka på husmoderligheten och vara sådär duktig och pysslig fast det inte ligger för en det minsta och letar upp ett recept. Man följer receptet och lets face it people det var inte neurokirurgi vi snackade där utan det var blanda 2,5 dl florsocker med 3 msk vatten och så var man i hamn. Jorå. Såg för jävla slaskigt ut men man tänker att "jag har ju följ receptet, vad kan gå fel" och smetar på slabbet på muffinsarna. Som var AVSVALNADE!!! Jorå för man kan, som ni fattat nu, läsa ett recept innantill. Well... Det var liksom glasyr överallt. Förutom uppepå själva muffinsen. Där var det ett tunt slemmigt lager som påminde om nåt HELT annat än glasyr. ÄCK!!! Så man slängde på lite färgglatt strössel. Gjorde detta saken bättre? Jorå. Om man med bättre menar att strösslet sög upp lite glasyr och sen smakade det som knastrigt OCH slemmigt istället för BARA slemmigt. Resultatet ses nedan...

Låt mig presentera slemmig OCH knastrig muffins.

Fejkfeber och tävling

*host host* *snörvel nys snyt* *överdoserar Alvedon* Jorå, här mår vi jävlarimej toppen! Den dåliga förloraren i mig försöker vinna över treåringen i hosta. Moget av mig känner jag. Dessutom har jag fejkfeber. Ni vet när man är så jävla förkyld att man kallsvettas och är övertygad om att termometern kommer visa 46,8 grader och att man borde ringt 112 för länge sen men sen visar det sig att man inte ens tagit sig över 37 grader och man nästan blir besviken eftersom man alltså inte är ens NÄSTAN så sjuk som man trodde och det antagligen betyder att man inte får några sympatier. Allså fejkfeber. Dessutom hanterar barnen riktig feber bättre än jag hanterar fejkfeber och jag vill ju VINNA!! Crap...

Dagens I-landsproblem

Jag får ICKE de förbannade julstjärnorna att hänga rakt. Dem i fönstren alltså. Med lampor i. Och sladd. Jag skyller ALLT på sladden. Alltså hur svårt kan det vara att tillverka en sladd som klarar att ligga ihopvirad 11 månader om året utan att sen sabba hela min pyntning den 12e månaden och dessutom lämna mig sömnlös över det faktum att skiten snurrar sig och hur jag ska lösa detta och att folk som går förbi utanför kommer tro att jag inte kan hänga upp saker ordentligt och så får jag skämmas och det kommer sluta med att det går rykten om mig på dagis som den där mamman som låter barnen leva i ett hem med snedhängande julstjärnor (Fortfarande dem i fönstren. Men å andra sidan vem fan hänger upp krukväxtjulstjärnor.) och så kommer dem titta konstigt på mig när jag hämtar treåringen och så får jag inte sitta vid deras bord på luciafikat och nu har jag hetsat upp mig över detta så till den grad att jag kommer ligga sömnlös över det också... Ja men då så. Skit också.

Första bilderna. YEY!

Hittade två tomtar som jag glömt! Och två ljusbollar... Trevligt. Känns som nya grejer när man glömt att man har dom!

Här är dom Helena! Toarullsdockorna! Den ena har numera tappat ögonen. Hoppas i alla fall att det var en kul fest...

Vi är numera ganska övertygade om att kossan är den som ligger bakom påhitt som att vägra sova och tycka att babygym är för losers.

Returning the favor

Min wingwoman... Hon håller mig på tårna.

http://krigofred.blogspot.com/

Ny karriär

Jag är frisör numera. För den där hälften har hår. Igen. Det har backpackat i Asien några år nu men så kom det hem och krävde att få vara en del i familjen igen. Har liksom inte hört av sig på fler år och så bara komma hem sådär? Är jag glad att se det? Well... Jodå det funkar. Men jag oroar mig för att hälften inte vågar klaga på min kunskaper inom frisörgebitet. Inte för att det hade hjälpt. Klippt hår ligger. I hela badrummet. Och dessutom är det jag som bestämmer. För vi är gifta nu.

Vänjer mig INTE

Idag var det vaccinationsdags för bebis. Jag är pro vaccin. Inga problem där... Men alltså det står en bvc-människa på var sida om mig som tokhåller bebis och sen räknar de till tre och sticker henne i båda låren. Gosiga låren!! Och bebis skriker hysteriskt av smärta och jag börjar gråta. För jag hade tydligen INTE vant mig efter treåringens vaccinationer. Så mycket för att man är coolare med andra barnet.

Asså stoltheten vet inga gränser. Eller nåt.

Jag är så stolt. Jag har verkligen gröna fingrar. Jag har lyckats ta död på två hyacinter. (Är det ens möjligt? Dör såna alls i vanliga fall?) En krukväxt jag inte ens vet namnet på tappade färgen och sjönk ihop. Och sen har två orkidéer lämnat in också. Där tror jag på att den ena dog och så blev den andra så deprimerad att den dog den med. Har hört om det där när man levt ihop länge och så.

Hur det nu var så gick jag och inhandlade två amaryllisar idag så jag har nåt att ta död på i sann julanda. För nu har jag bara gröna växter kvar hemma och när dem dör blir dem mer fossiliserade än vissna så det syns liksom inte att dem är lika döda som dinosaurierna. Undrar om man kommer lägga lika mycket energi på utgrävningen i det här fallet som man gör i dinosauriefrågan. Jävla tveksamt faktisk.

Att skylla ifrån sig

Det är INTE mitt fel om bebis får d-vitaminbrist. Jag är övertygad om att hon med berått mod samlar saliv i munnen en stund innan det är vitamindags för att sen, när jag försiktigt häller av det som finns på skeden i hennes mun, trycka ut sisådär deciliter oljig saliv över hela hakan och ner över kläderna. Jag har försökt överlista henne genom att ge vitaminerna vid olika tidpunkter varje dag men hon måste ha nån psychicförmåga för hon verkar veta när det är dags. Jag får erkänna mig besegrad.

Hur fan ska detta gå när hon är 14 och det gäller större saker än d-vitamindroppar som killar jag hatar eller piercings på ställen jag inte ens visste fanns när JAG var 14...

Ättestupan nästa

Man skulle kunna säga att det tog ett tag innan jag var på det klara med vad "tisha" är. Och då är jag ändå born and raised i Stockholm där man inte får låna dem andra barnens spade i sandlådan om man inte hänger med i tugget liksom. Slutsatsen av detta är att jag är gammal. Borde få min rullator levererad vilken dag som helst nu.

Empiriska studier...

Tänkte testa min gränser. Bebis sov 5 timmar i sträck men jag sov 1 timme av dem för jag tyckte jag sovit så mycket sista 3 åren så det kunde vara liksom. Sen sov jag en timme till uppdelat på så där en 3 tillfällen. Sen gick jag upp. För trött för att spontanandas och gå samtidigt så det är tur man är kvinna. Vi kan ju sånt där vet ni. Lärde vi oss nåt av detta? Nej. Klockan är 22.30 och jag är uppe. Bebis har sovit 2,5 timme. Det har inte jag. Empiriska studier är fan värdelöst... Ändå gör jag om dem hela tiden.

Tomteshopping

Hit ska ni åka om ni vill handla för mycket. Fullerö Handel. Aaaah... Underbart! Om ni bor i närheten av Uppsala kanske ska tilläggas. Finns säkert liknande ställen i resten av landet.

Jag vill dit NU men kommer liksom inte iväg. Tomtar är mitt mission just nu och jag lämnade kvar släktingarna till de tomtar jag köpte förra året. Måste fixa det där om det ska bli en någorlunda lugn jul...

KAN bli lite ljus och annat mys också om jag har tur. Jag brukar ha tur i såna lägen.

Bara ett tips hur som helst!

En tanke...

Vänta tills det är mörkt ute. Sätt dig på din cykel. Cykla hemifrån och sen vidare ut på stora gator med mycket trafik. Ha inte hjälm. Ha inga lysen. Ha inga reflexer. För lite extra vardagsedge så ha gärna hög musik i lurarna eller prata i telefon medan du cyklar. Om du kommer hem igen fundera gärna på hur många andras liv du satte på spel mer än ditt eget under färden...

Toarulledockor

Det blev inte ljust idag. Borde betyda att jag skulle få ligga kvar i sängen och läsa tidningaroch äta godis. Sen insåg jag snabbt att bebis och treåringen inte alls var inne på samma linje utan tyckte jag skulle leka och tillverka dockor av toarullar. Mest treåringen som ville det men jag kände ett visst medhåll från bebis där så dom vann. Nu är det mörkt igen. Eller ännu mörkare. Ett antal toadockor är tillverkade. Och jag är tröttast. Där vinner jag definitivt. Kul att vinna lite ibland.

Nisselös

Min telefon har som de flesta andra telefoner stavasjälvfunktion. Och det är ju bra. Men min telefon har ordet "nisselös" i ordlistan. Men allvarligt talat. Är det ens ett ord? Ja hemma hos tomten kanske det är ett begrepp och ett rätt allvarligt problem. Men med tanke på att min telefon anser att "kanin" och "världslig" är ord som kan uteslutas så undrar man ju lite vad dem som programmerade denna ordlista hade rökt.

PEPP!!

Ah men asså jag bara MÅSTE berätta!!

Jag är ju föräldraledig. Alltså jobbar jag inte. Pepp på den! Alltså slipper jag pendla i vinter!! Fattar ni vad jag vill säga med det här? Hajjar ni innebörden liksom? Jag slipper SJs försenade tåg och dem inställda tågen och... nä det var alla tåg det. För SJ har köpt Uppsalapendeltågen från ett restlager av sönderkörda tåg från tiden då dinosaurierna härskade på jorden. Det luktar dinosaurie på Uppsalapendeln.

Jag har en tendens att bli lite konspirationsteoretisk på tåget. Speciellt på måndagar. Är måndagar ett sätt att hålla befolkningen i schack? Man får inte ha det FÖR bra typ...

Sen har jag en hel massa teorier om varför tågen jämt är sena pga så kallade signalfel. Signalfel kan betyda flera olika saker som dem inte vågar meddela resenärerna. Grävlingar på spåret. Nån växlade fel och tåget hamnade i Säffle. Klippabiljettkillen och klippabiljettjejen diskuterar om hönan eller ägget kom först och glömde vissla av tåget. Jorå. SÅ är det. Jag har pendlat i flera år. Då lär man sig sånt. Det är nämligen omöjligt att det är signalfel så ofta som de påstår. Speciellt nu när inte dinosaurierna kör tågen längre.

Men allt detta slipper jag i vinter!!

För ganska exakt ett år sedan var detta mina statusar på Fejjan. Tur att jag inte är lika bitter numera.:

Pendlare är ett cyniskt och bittert folk. När tågmänniskan ropar ut "vi beräknas ankomma till Sthlm 7.19. Vi önskar er en trevlig resa." så ser de flesta ut att tänka nåt i stil med "Jo eller hur. 7.19 säger du. Det lär ju hända. Dumma människa. Och det vore en trevligare resa om inte tåget skakade sönder och ni satte på värmen".

Jag känner mig orolig. Tåget kom in i tid och gick igen i tid. Fast det snöar massor och är ca 8 meter snö i Uppsala. Vad kommer hända idag? Strömavbrott? Alla tåg hem igen är inställda? Märsta utses till årets håla och alla festivaldeltagare står på spåret så vi inte kommer vidare?

"Om killen bredvid dig på tåget inte skjuter in sina saker ordentligt på hatthyllan så får du skiten i huvet nån minut senare." Gammalt djungelordspråk.

Och där tog orken liksom slut.

Jo jag tänkte att jag skulle laga egen thaimat idag. Ni vet, fixa snygga bitar av kycklingen, symmetriska paprikastrimlor, nybakat naanbröd, fluffigt basmatiris och så skulle hela familjen äta under glada tillrop och jag skulle få beröm för min kokkonst och allt skulle vara sådär fredagsmysigt som dem inte ens klarar av i chipsreklamen trots att dem är klädda i likadana träningsoveraller och barnen är sådär irriterande glada över att få överkonsumera chirre. För det vet alla att det är sånt som gör fredagsmys.

Men... Sen så var det så att bebis vrålade för att nån helt uppenbart, trots att jag inte kunde se denna någon, höll på att mörda henne. För om det inte var det det berodde på var skriket helt klart överdrivet. Och 3åringen började bli aningen trött och lätt osammarbetsvillig. Och jag drabbades av total orkarintehandlamedbarnenisläptåg-ångest och tänkte att vem är jag att försöka laga thaimat ändå. Jag är ju inte thailändare. Men vet ni vad? Det är ju dem på thairestaurangen rakt över gatan! YEY!! Och så sket jag i att laga mat och nu ägnar jag mig åt att testa soffan så att den fortfarande är bekväm inför fredagsmyset. Vad som händer om testet inte utfaller till min belåtenhet vet jag inte. Har inte funderat ut det än.

På alltför ofta förekommen anledning.

Att jag ALDRIG lär mig. Jag fyller snart 35. (Vilket i sig är ytterligare ett ämne vi får ägna oss åt senare. Precis som det där att jag friade till narkosläkaren ni vet... Jag är ett tivoli av pinsamma episoder.) Men jag lär mig aldrig. Jag har väl kanske kokat spagetti sisådär 4 752 321 ggr. Ge och ta ett par tillfällen... Man kan ju tycka att jag vid det här laget lärt mig att grannarna ALDRIG kommer på middag även om den bättre hälften frågar om detta varje gång (var inte särskilt kul första gången och därmed inte 100e heller) och att mina barn är 3 månader och 3 år och att dem inte äter som en grovarbetare och att han med ångerveckan inte heller ägnat dagen åt att gräva gruvschakt med sina bara händer och därmed inte behöver äta för fem. Men nej. Jag kokar ändå en mängd som knappt får plats i kastrullen. Och såna där mått som det står portionsangivelser på är för losers. För jag är av den bestämda åsikten att det är en konspiration och att dom utformats av ständigt tokbantande Hollywoodkändisar och det därmed kommer finnas pasta för MAX en person när jag är klar. Så jag fortsätter koka spagetti för hela BRFn. Kanske bra att veta om ni vill titta förbi nån dag. Men välj spagettidag då.

Sen lär jag mig heller aldrig att gatan på väg till dagis är under lagning och att om jag har bilen med mig kommer jag inte förbi där och måste backa jävligt stor kombi i en 90 graders kurva och sen en bra bit till och även om jag är en modern kvinna som enligt min körskolelärare kör som en man så är det fan inte lätt... Men en dag kommer nog gatan vara lagad och jag vinner!! Skam den som ger sig.

Att (inte) bestämma sig...

Jag bestämmer saker. Och är nöjd med beslutet. Sen gör jag inte alls så. Nä jag gör tvärtom. Som om jag var 3 år och liksom allt i livet innebar en utmaning att göra saker man inte får.

Som idag när jag hade bestämt mig för att bara vara hemma och vila och mysa med bebis och sen hämta stora tjejen på dagis och sen mysa med båda två. Utvilad och fräsch skulle jag vara. Jo just det. Gick hemifrån 8.15, lämnade på dagis, fortsatte till mamma, var där ett tag, gick promenad, gick hem, vilade LITE, hämtade på dagis och sen är det ju fullt ös, kladdig färg i halva köket och på hela stora tjejen (jo jag får skylla mig själv som tog fram kladdiga färgen det har ni rätt i) och bebis som inte vill sova och är övertrött och gnäller...

Och på det matlagning. Slavat vid spisen i timmar och tillverkat två fiskgratänger för att min stackars utsvultna familj ska få näringsriktig hemlagad mat! Sen vaknade jag upp ur min självgoda dagdröm och läste "Findus" på paketet. Så gick det med den näringsriktiga måltiden. Men det var faktiskt fisk i. Hoppas jag... Om nån av er har information om den saken som inte stämmer överens med vad jag tror så tala inte om det. Jag vill inte veta!

Så nu är jag som vanligt skittrött. Ska vi ta nya vilotag imorrn då kanske?! 

När det inte stämmer.

Ni vet när man ska klä på en bebis och man ska vara sådär snabb och effektiv och sen står där och undrar vad det är som inte stämmer? Jaså? Ingen som varit med om det? Jag kan berätta. Vad som inte stämmer alltså. För jag vet. Då har man ( Ja JAG. Jag inser att det bara är jag.) glömt att stänga blöjan så när man sen drar igen bodyn mellan benen på bebis så åker hela skiten åt sidan och fastnar och förmodligen kissar bebis just då också och sen får man börja om från början.

En annan variant på det temat är att man glömmer blöja HELT och sen tar på byxor och tycker att dagens blöjor är ruggigt tunna och smidiga. Också tills bebis kissar och man undrar varför man blev så blöt i knät. Och i det läget hoppas man gärna, speciellt när man fött barn för inte ALLTFÖR länge sen, att det inte är ens eget fel att man är så blöt. Eller ja MITT fel var det ju. Bebis glömde inte att ta på sig blöjan. Men ni är ju intelligenta, samlade människor och fattar vad jag menar.

Jag bloggar inte...

Jag bloggar inte. Så är det bara. Så med det sagt så tänkte jag att jo men jag kanske skulle ta och, vad vet jag, blogga lite? Ska vi säga så? Alla på banan? Kul! Vill ju inte vara ensam såhär när jag ska göra nya läskiga saker.

Jag är rätt med i matchen. Jorå. Fråga Helena. Jag har i vanliga fall stenkoll på mig själv, familjen, jobbet osv.
Mamma kallar mig reseledaren och jo jag skulle förmodligen kunna få en hel buss med turister till att gå på led iförda reflex  västar bara genom att peka med hela handen. Hade förmodligen också frågat samtliga om dem kissat innan dem klev på bussen för serrni det finns INTE toa på bussen och vi kan INTE stanna varje gång Bengt, Kerstin eller Karl-Peter måste kissa för då kommer vi ALDRIG fram till hotellet. Ja ni fattar...

Men. Sen blev jag gravid. Första graviditeten gjorde mig inte dummare än att jag nånstans två år efter barnets
födelse samlat mig så pass att 5 personer överlevde en resa till Rhodos under min ledning utan allvarligare incidenter. Barnet i fråga har också infunnit sig på samtliga BVC-kontroller. I tid. Och har säkert fått d-droppar flera gånger i veckan periodvis. Hon lärde sig gå, prata och använda toaletten. Stoltheten över detta vet liksom inga gränser.

Sen blev jag gravid igen. Och det var nu det liksom började gå utför på riktigt. Hade jag vetat hur det skulle bli så hade jag INTE gnällt förra gången. Ni vet den stereotypa blondinen som man hittat på fler roliga historier om än världen egentligen orkar med? Jorå. Hon är rena hjärntrusten jämfört med mig ibland. Jeeez... Han som lovade att älska mig i nöd och lust ser ibland ut att önska att det fanns ångervecka på fruar.

Jag tänker ut skitsmarta saker som jag verkligen känner är värda nobelpriser. Ja, plural! Sen kommer han den där med ångerveckan och kör över alltihop med, ja, logik. Nåt i stil med ?ja men du vet att när man jämkat på skatten på bostadsrätten så är det skatten på LÖNEN som blir lägre. Det är inte banken som ger dig lägre ränta för det hade inte funkat ju.? Nä... Det hade det ju inte. Men han vet ju inte om jag vet nåt han inte vet. Eller så...

Sen föddes även detta barn. Och då hände nåt riktigt jobbigt. (Förutom att jag erbjöd narkosläkaren som satte EDAn både lustgasen och mig själv i giftermål, men det var pinsamt på en sån nivå att vi får ägna ett annat inlägg enkom åt det. Det behöver ältas. Oh my!) Jag blev ta mig fan ÄNNU dummare. Och när man tror att man redan träffat rock bottom så känns det på nåt sätt som om man borde barrikadera sig hemma i soffan och inte gå ut för man kan liksom skada nån stackars oskyldig människa man möter. Jag glömmer. Jag tappar bort. Jag kan inte forma hela meningar. Jag fånstirrar. Känner mig omåttligt nöjd med att jag får med mig rätt antal barn hemifrån och att dem är påklädda när vi går. Och JAG är påklädd också. Sug på den ni!  

Jag gnäller en del har jag insett. Det gick liksom upp för mig när jag fött vår andra dotter och möttes av frågan "Stackare, hur mycket gick du över tiden egentligen?" "Jag gick inte över tiden? Hon kom 6 dagar tidigt!" Men det är ju så att om man börjar gnälla samma dag som man pinkar sticka så tror folk gärna att man "gjort en elefant" och alltså varit gravid i närmare 2 år.

Ja men då så. Mitt första blogginlägg. Känns bra. Nu känner ni mig. Eller nä för ni tror jag är asjobbig och bara gnäller och gör korkade saker jämt. Är det så eller inte? Snacka cliff hanger,,,